Mörkrädd?

Jag som aldrig har varit mörkrädd i hela mitt liv börjar nu fundera om jag inte är lite mörkrädd iaf? Eller så är det Karlskoga som gör det? Blev iaf skrämd igår kväll också, inte för att någon hoppa på mig el nåt sånt men... Så här var det. Jag o Boris var på kvällspromenad o var precis på väg hem. Vi svänger runt det sista hörnet o det ända jag funderade på var varför Boris helt plötsligt var så intresserad. Det är ju inget ovanligt att han helt plötsligt får för sig att just denna plats är mycket intressant. Nu var det så att det satt en mörk man i mörkret på en bänk just där o när jag såg honom skvatt jag högt o utbrast: Herre gud!!! Sen var jag tvungen att hälsa för jag skämdes så:) Varför måste jag alltid vara så högljudd?? Pinsamt var det i allafall o jag brukar som sagt inte reagera så mycket. Kanske beror det på att jag är lite nervös över att träffa på den där galna katten en gång till på kvällen...

Galen katt?

Igår kväll när Boris och jag var ute på kvällspromenad så träffade vi en katt. För er som känner Boris så vet ni att han ibland inte är så förtjust i katter. Detta var inte problemet i detta fallet utan vi kunde lugnt passera katten på andra sidan. Jaha slut på historien tror ni...icke. När vi hade gått ca 20 m börjar katten springa efter oss!! Jag stannar och schasar på katten som stannar. Fortsätter gå och katten springer efter oss igen!! Nu börjar både jag o Boris bli lite irriterade, men jag försöker schasa på katten igen.
Vi fortsätter gå och denna gång lite fortare...vem kommer efter om inte katten. Då kommer vi till en bilväg och jag tänker att katten stannar nog vid vägen??? ÖÖH nej utan katten jagar oss. Nu får jag och Boris nästan springa för att den inte ska komma ikapp oss.
Tillslut stannar äntligen katten och vi kan fortsätta hem.
Jag vet inte vad katten gjorde eller ville egentligen, men den lekte verkligen med döden. Kändes som en B-skräckfilm :)

Röstresurser

Till alla er som inte har en bullterrier - Skaffa inte nån om du inte besitter röstresurser. En bullterrier kan man inte säga till normalt, utan måste alltid ryta till. I alla fall när det gäller Boris, så till alla er som har en bullterrier som man inte måste säga till på skarpen - grattis!


Nyare inlägg
RSS 2.0