En saknad Boris

Har efter mkt om och men bestämt mig för att Boris kommer få det mkt bättre i ett annat hem, där det finns mkt folk, andra hundar och stimulans. Jag är tyvärr bara en person och hur gärna jag än vill så kan jag inte stimulera honom tillräckligt. Så idag åkte vi hem till hans uppfödare Mia som tog emot honom med öppna armar. Där kommer han få allt det där som han behöver och är värd och jag kommer få lugn i själen. Men han är saknad, nåt så otroligt...känns som om jag sviker honom...men det gör jag inte, han har redan hittat sig en fjälla som han kan sova m, de är bara matte som känner så här. Vill ni se hur han har det kan ni titta här

Ett annat problem. Om jag ska fortsätta blogga, vad ska bloggen heta då? Kan ju inte heta boris mattes längre då denna person inte finns. Några ideér??

Min snuttis ♥

RSS 2.0